top of page

Typer av schizofreni

Vad Àr schizofrenityper?

Om du eller en nĂ€ra och kĂ€ra nyligen har diagnostiserats med schizofreni, Ă€r det troligt att du letar runt pĂ„ internet och försöker hitta artiklar om schizofreni som hjĂ€lper dig att lĂ€ra dig mer om diagnosen. Även om schizofreni kan vara en skrĂ€mmande diagnos, Ă€r den mycket behandlingsbar. Att göra din forskning genom att lĂ€sa artiklar om schizofreni Ă€r ett smart drag, liksom att prata med din vĂ„rdgivare om din psykiska sjukdomshistoria. BipolĂ€r schizofreni förvĂ€xlas lĂ€tt med varandra i mental hĂ€lsa. Om din lĂ€kare tidigare diagnostiserat dig med bipolĂ€r schizofreni kan det vara en bĂ€ttre passform för dina symtom. NĂ€r du trĂ€ffar din sjukvĂ„rdspersonal efter en schizofrenidiagnos, kommer de att samarbeta med dig för att se om dina symtom passar in i en av flera schizofrenityper. Även om alla fall av schizofreni Ă€r olika, kan att organisera dina symtom i en undertyp hjĂ€lpa din vĂ„rdgivare att förstĂ„ vilka behandlingar som kan passa dig bĂ€st. Detta kan minska den tid det tar att hitta en behandling som hjĂ€lper dig att hitta lindring frĂ„n dina schizofrenisymptom.


LÄt oss ta en titt pÄ nÄgra av de olika schizofrenityperna.

​

ÅterstĂ„ende schizofreni - En mild form av schizofreni, denna form av tillstĂ„ndet omfattar endast negativa symtom och följer efter en psykotisk episod.

​

Enkel schizofreni - Ett steg upp frÄn kvarvarande schizofreni, denna typ av tillstÄnd kan uppstÄ Àven utan en tidigare psykotisk episod. Detta börjar vanligtvis med negativa symtom. MÄnga mÀnniskor som har enkel schizofreni upplever aldrig positiva symtom, sÄsom hallucinationer och/eller vanförestÀllningar.

​

Odifferentierad eller ospecificerad schizofreni - MÀnniskor som faller inom denna kategori kan visa bÄde positiva och negativa symtom, men kanske inte helt passar in i nÄgon typ av schizofreni.


Katatonisk schizofreni - Denna typ av tillstÄnd Àr mycket sÀllsynt. MÀnniskor som har katatonisk schizofreni visar bara negativa symtom och har ofta vÀldigt lite tal. NÀr de pratar imiterar de ofta mÀnniskorna runt omkring dem.

​

Oorganiserad schizofreni - MÀnniskor som har denna typ av tillstÄnd kan uppleva korta vanförestÀllningar och hallucinationer. Eftersom dessa positiva symtom inte varar lÀnge kan det vara svÄrt att vÀxla fram och tillbaka mellan att uppleva hallucinationer och vanförestÀllningar och att hantera verkligheten. MÀnniskor som har den hÀr typen av schizofreni kÀmpar för att visa lÀmpliga kÀnslor och kan ha svÄrt att kontrollera sin tonfall och ansiktsuttryck nÀr de har samtal med andra.

​

Paranoid schizofreni - Detta Ă€r den vanligaste typen av schizofreni. MĂ€nniskor som fĂ„r diagnosen paranoid schizofreni fĂ„r ibland diagnosen senare i livet. Denna typ av schizofreni inkluderar vanligtvis bĂ„de positiva och negativa symtom. MĂ€nniskor som har paranoid schizofreni kan ha lĂ„ngvariga vanförestĂ€llningar och hallucinationer som gör det svĂ„rt eller till och med omöjligt att söka hjĂ€lp pĂ„ egen hand. Även om paranoid schizofreni kan vara skrĂ€mmande för bĂ„de personen med sjukdomen och vĂ€nner och familjemedlemmar, Ă€r detta tillstĂ„nd mycket behandlingsbart.

​

Om du eller en nĂ€ra och kĂ€ra visar tecken eller symtom pĂ„ schizofreni, Ă€r det viktigt att fĂ„ hjĂ€lp omedelbart. Det kan kĂ€nnas lĂ€skigt att erkĂ€nna att du kĂ€mpar med en psykisk ohĂ€lsa, sĂ€rskilt om du oroar dig för vad andra mĂ€nniskor kommer att tycka om du söker hjĂ€lp. Att be om hjĂ€lp Ă€r inte ett tecken pĂ„ svaghet – det Ă€r ett tecken pĂ„ styrka. Om du tror att du kanske kĂ€mpar med schizofreni, kontakta din vĂ„rdgivare idag för att boka ett möte och lĂ€ra dig mer om dina behandlingsalternativ. Du behöver inte gĂ„ igenom detta ensam.

bottom of page